1. God och h\u00e4lsosam mat <\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/dietforagreenplanet.se\/wp-content\/uploads\/sites\/8\/2019\/12\/streck.jpg\")
<\/p>\n\n\n\n
EAT (2019) Healthy diets from sustainable food systems. Food planet health. Summary report of EAT Lancet commission<\/a>.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4lsosam och h\u00e5llbar mat f\u00f6r 10 miljarder, \u00e4r det m\u00f6jligt och i s\u00e5 fall hur?<\/em><\/p>\n\n\n\n Wood, A., Gordon, L. J., R\u00f6\u00f6s, E., Karlsson, J. O., H\u00e4yh\u00e4, T., Bignet, V., Rydenstam, T., H\u00e5rd af Segerstad, L. & Bruckner, M. (2019) Nordic food systems for improved health and sustainability. Baseline assessment to inform transformation. Stockholm Resilience Centre, Stockholm.<\/a> <\/p>\n\n\n\n Vetenskapligt underlag f\u00f6r att transformering av det nordiska livmedelssystemet baserat p\u00e5 resultaten i EAT Lancet-rapporten (2019) \u201dHealthy Diets From Sustainable Food Systems\u201d.<\/em><\/p>\n\n\n\n Tilman, D. & Clark M. 2014. Global diets link environmental sustainability and human health. Nature, 5:518-522. [online] doi:10.1038\/nature13959<\/p>\n\n\n\n \u00d6verg\u00e5ng fr\u00e5n traditionella dieter till dieter med mer socker, raffinerat fett, och k\u00f6tt leder till b\u00e5de st\u00f6rre klimatp\u00e5verkan och markanv\u00e4ndning samt till f\u00f6rs\u00e4mrad h\u00e4lsa globalt.<\/em><\/p>\n\n\n\n Hurtado-Barroso, S., Tresserra-Rimbau, A., Vallverd\u00fa-Queralt, A., & Lamuela-Ravent\u00f3s, R.M. 2017. Organic food and the impact on human health. Critical Reviews in Food Science and Nutrition,. 59 (4):704\u2013714. [online] doi 10.1080\/10408398.2017.1394815<\/p>\n\n\n\n Review av kunskapsl\u00e4get kring effekter f\u00f6r h\u00e4lsan av att \u00e4ta ekologiskt producerad mat. Fler studier beh\u00f6vs men sammanst\u00e4llningen visar att ekologiskt producerad mat har positiva h\u00e4lsoeffekter. M\u00f6jliga f\u00f6rklaringar \u00e4r h\u00f6gre halter av bioaktiva \u00e4mnen (polyfenoler, vitamin C och karotenoider) samt Omega 3- fettsyror samt l\u00e4gre halter av oh\u00e4lsosamma \u00e4mnen s\u00e5 som kadmium, rester av syntetiska g\u00f6dselmedel och bek\u00e4mpningsmedel. <\/em><\/p>\n\n\n\n Mie, A., Andersen,\nH.R., Gunnarsson, S., Kahl, J., Kesse-Guyot, E., Rembialkowska, E., Quaglio, G.\n& Grandjean, P. 2017 Human health implication of organic food and organic\nagriculture: a comprehensive review. Environmental\nHealth, 16:111 [online] doi 10.1186\/s12940-017-0315-4 <\/p>\n\n\n\n Review av kunskapsl\u00e4get kring effekter f\u00f6r h\u00e4lsan av att \u00e4ta ekologiskt producerad mat. Konsumtion av ekologiskt producerad mat kan minska risken f\u00f6r allergi, \u00f6vervikt och fetma, men mer forskning beh\u00f6vs f\u00f6r att s\u00e4rskilja orsakssamband, eftersom av konsumtion av ekologisk mat ocks\u00e5 korrelerar med skillnader i livsstil som p\u00e5verkar h\u00e4lsan.<\/em><\/p>\n\n\n\n Larsson, M. 2016.\nTowards a sustainable food system. Entrepreneurship, resilience and agriculture\nin the Baltic Sea region. Doctoral thesis in Planning and Decision analysis\nwith a specialisation in Environmental strategic analysis, Stockholm\nUniversity, Stockholm.<\/p>\n\n\n\n Studien visar att en oml\u00e4ggning till ekologiskt kretsloppsjordbruk\ni hela \u00d6stersj\u00f6regionen skulle kunna ge likv\u00e4rdiga sk\u00f6rdar som dagens och\nsamtidigt minska kv\u00e4ve\u00f6verskottet med 47-61% och fosfor\u00f6verskottet i jordbruket\nhelt.<\/em><\/p>\n\n\n\n Granlund K., Rankinen,\nK., Etheridge, R., Seuri, P., & Lehtoranta, J. 2015. Ecological recycling agriculture can reduce\ninorganic nitrogen losses \u2013 model results from three Finnish catchments. Agricultural\nSystems, 133:167-176.<\/p>\n\n\n\n I studien drar man slutsatsen att ekologiskt kretsloppsjordbruk\nkan vara en effektiv metod att n\u00e5 kv\u00e4veminskningsm\u00e5l f\u00f6r jordbruket kring\n\u00d6stersj\u00f6n.<\/em><\/p>\n\n\n\n Granstedt, A.,\nSchneider, T., Seuri, P. & Thomsson,\nO. 2008. Ecological recycling Agriculture to reduce nutrient pollution to the\nBaltic Sea. Biological Agriculture & Horticulture, 26(3):279-307. [online]\nDoi 10.1080\/01448765.2008.9755088<\/p>\n\n\n\n Resultat fr\u00e5n v\u00e4xtn\u00e4ringsbalanser p\u00e5 12 svenska g\u00e5rdar indikerar\natt halverade f\u00f6rluster av reaktivt kv\u00e4ve och minimerade f\u00f6rluster av fosfor \u00e4r\nm\u00f6jligt i ekologiskt kretsloppsjordbruk.<\/em><\/p>\n\n\n\n Stein-Bachinger, K.,\nReckling, M. Bachinger, J., Hufnagel, J., Koker, W. & Grantedt, A. 2015.\nEcological recycling agriculture to enhance agro-ecosystem services in the\nBaltic Sea region: Guidelines for implementation. Land,\n4:737-753 [online] doi 10.3390\/land4030737<\/p>\n\n\n\n Tuck, S.L., Winqvist, C., Mota, F., Ahnstr\u00f6m, J., Turnbull, L.A. & Bengtsson, J. 2014. Land-use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierarchical meta-analysis. Journal of Applied Ecology, 51:746\u2013755. doi: 10.1111\/1365-2664.12219<\/p>\n\n\n\n En uppdaterad hierarkisk meta-analys som j\u00e4mf\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald\ni ekologiska och konventionella odlingssystem. Ekologiska odlingsmetoder \u00f6kar\nden biologiska m\u00e5ngfalden med c:a 30 % visar studien. Dessa resultat har varit\nrobusta i 30 \u00e5rs vetenskapliga studier sl\u00e5r artikelf\u00f6rfattarna fast. Effekten\nav ekologisk odling blir h\u00f6gre i mer intensivt brukade landskap.<\/em><\/p>\n\n\n\n Muller, C., de Baan, L. & Koeller, T. 2014. Comparing direct land use impacts on biodiversity of\nconventional and organic milk \u2013 based on a Swedish case study. International\nJournal of Life Cycle Assessment, 19:52-68. Doi 10.1007\/s11367-013-0638-5<\/p>\n\n\n\n Studien visar att ekologisk mj\u00f6lkproduktion har mindre negativ\np\u00e5verkan p\u00e5 biologisk m\u00e5ngfald orsakad av direkt markanv\u00e4ndning \u00e4n\nkonventionell, \u00e4ven om man tar h\u00e4nsyn till st\u00f6rre markanv\u00e4ndning p.g.a. l\u00e4gre\nsk\u00f6rdar och avkastning.<\/em><\/p>\n\n\n\n Chamorro, L.,\nMasalles, R.M. & Sans, F.X. 2016. Arable weed decline in Northeast Spain:\nDoes organic farming recover functional biodiversity? Agriculture,\nEcosystems and Environment 223:1\u20139<\/p>\n\n\n\n Dramatisk minskning av ogr\u00e4sarter viktiga f\u00f6r f\u00e5glar, pollinerare\noch andra ryggradsl\u00f6sa djur i jordbruket, men h\u00f6gre f\u00f6rekomst ekologisk odling.\nStudie fr\u00e5n Spanien.<\/em><\/p>\n\n\n\n Fler studier till som f\u00f6rdjupar ekologisk vs. skala och landskapsmosaik<\/strong><\/em>:<\/p>\n\n\n\n Winqvist, C., Bengtsson, J, Aavik, T., Berendse, F., Clement,\nL.W., Eggers, S., Fischer, C., Flohre, A., \nGeiger, F., Liira, J., P\u00e4rt, T.,\nThies, C., Tscharntke, T., Weisser, W.W. & Bommarco, R. 2011. <\/em>Mixed effects of organic farming and landscape complexity\non farmland biodiversity and biological control potential across Europe.\nJournal of Applied Ecology, 48: 570\u2013579. doi: 10.1111\/j.1365-2664.2010.01950.x<\/em><\/p>\n\n\n\n Winqvist, C.,\nAhnstr\u00f6m, J. & Bengtsson, J, 2012.\nEffects of organic farming on biodiversity and ecosystem services: taking\nlandscape complexity into account. Annals of the New York Academy of Science,\n1249:191\u2013203. Doi 10.1111\/j.1749-6632.2011.06413.x<\/em><\/p>\n\n\n\n Gabriel,D., Sait, S.\nM., Hodgson, J.A., Schmutz, U., Kunin, W.E., & Benton, T.G. 2010. Scale\nmatters: the impact of organic farming on biodiversity at different spatial\nscales. Ecology Letters, 13: 858\u2013869. Doi 10.1111\/j.1461-0248.2010.01481.x<\/em><\/p>\n\n\n\n Gabriel,D., Sait, S.\nM., Kunin, W.E., & Benton, T.G. 2013.Food production vs. biodiversity:\ncomparing organic and conventional agriculture. <\/em>Journal of\nApplied Ecology, 50:355\u2013364. Doi 10.1111\/1365-2664.12035 <\/em><\/p>\n\n\n\n St\u00f6rre biologisk m\u00e5ngfald I ekologisk odling \u00e4n i konventionell\nf\u00f6rklaras huvudsakligen av en l\u00e4gre avkastning enligt studien.<\/em><\/p>\n\n\n\n Tv\u00e5 rapporter om det katastrofala l\u00e4get f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald<\/strong><\/em>:<\/p>\n\n\n\n IPBES. 2018. Summary\nfor policymakers of the regional assessment report on biodiversity and\necosystem services for Europe and Central Asia of the Intergovernmental\nScience-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. M. Fischer, M.\nRounsevell, A. Torre-Marin Rando, A. Mader, A. Church, M. Elbakidze, V. Elias,\nT. Hahn, P.A. Harrison, J. Hauck, B. Mart\u00edn-L\u00f3pez, I. Ring, C. Sandstr\u00f6m, I.\nSousa Pinto, P. Visconti, N.E. Zimmermann and M. Christie (eds.). IPBES\nsecretariat, Bonn, Germany. <\/em><\/p>\n\n\n\n Hallmann, C.A., Sorg,\nM., Jongejans, E., Siepel, H., Hofland, N., Schwan, H., Stenmans, W., M\u00fcller,\nA., Sumser, H., H\u00f6rren, T., Goulson, D. & de Kroon, D. More than 75 percent\ndecline over 27 years in total flying insect biomass in protected areas. <\/em>PLoS ONE\n12 (10): e0185809. <\/em>https:\/\/doi.org\/10.1371\/journal.\npone.0185809<\/em><\/a><\/em><\/p>\n\n\n\n Trydeman Knutsson, M., Dorca-Preda, T., Njakou Djomo, S., Pe\u00f1a,\nN., Padel, S., Smith, L., Zollitsch, W., H\u00f6rtenhuber, S. & Hermansen, J. E.\n2019. The importance of including soil carbon\nchanges, ecotoxicity and biodiversity impacts in environmental life cycle\nassessments of organic and conventional milk in Western Europe. Journal of\nCleaner Production, 215: 433-443. <\/p>\n\n\n\n Lyfter vikten av att inkludera f\u00f6r\u00e4ndringar i markkol,\nbiodiversitet och ekotoxicitet i LCA d\u00e5 man j\u00e4mf\u00f6r ekologisk och konventionell\nproduktion. P\u00e5verkan p\u00e5 s\u00f6tvattentoxicitet, biodiversitet och resursutarmning i ekologisk\nmj\u00f6lkproduktion var 2 %, 33 % och 20 % av p\u00e5verkan vid konventionell produktion.\nKlimatp\u00e5verkan av mj\u00f6lk minskade med 5 -18 % om f\u00f6r\u00e4ndringar i markkol\ninkluderades, vilket gav ekologisk mj\u00f6lkproduktion samma eller n\u00e5got l\u00e4gre\nklimatp\u00e5verkan \u00e4n konventionell trots st\u00f6rre markanv\u00e4ndning. Det samma g\u00e4llde\n\u00f6verg\u00f6dning och f\u00f6rsurning.<\/em><\/p>\n\n\n\n Martin, M.\n& B Brand\u00e3o, M. 2017 Evaluating the Environmental Consequences of Swedish\nFood Consumption and Dietary Choices. Sustainability 2017, 9, 2227;\ndoi:10.3390\/su9122227<\/p>\n\n\n\n Scenarios visar stora minskningar i v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp av halverad\nk\u00f6ttkonsumtion, vegetarisk och veganska dieter. Risker f\u00f6r h\u00f6gre halter av\nbek\u00e4mpningsmedelsrester och f\u00f6rs\u00e4mrad biologisk m\u00e5ngfald med s\u00e5dana dieter kan\nminskas med ekologisk mat.<\/em><\/p>\n\n\n\n Henk Westhoek, H., Lesschen\nJ.P., Rood T., Wagner S., De Marco, A., Murphy-Bokern,\nD., Leip, A., van Grinsven, H., Sutton, M.A. & Oenema, O. 2014. Food choices, health\nand environment: Effects of cutting Europe\u2019s meat and dairy intake. Global Environmental Change 26 (2014) 196\u2013205.<\/p>\n\n\n\n En bred studie om effekter p\u00e5\nh\u00e4lsa och milj\u00f6 av en minskad konsumtion av animalieprodukter. Studiens\nresultat som \u00e4r baserad p\u00e5 en modellering av konsumtion av animalieprodukter\ninom EU, visar att en minskning med 50 % skulle leda till en minskning av\nkv\u00e4veutsl\u00e4ppen med 40 %, utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser med 25\u201340 %, och\nmarkanv\u00e4ndningen f\u00f6r livsmedelsproduktion med 23 % per person. Det skulle ocks\u00e5\nleda till en l\u00e4gre h\u00e4lsorisk, p.g.a. en 40 % minskning av intaget av m\u00e4ttade\nfetter som minskar risken f\u00f6r hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar. <\/em><\/p>\n\n\n\n Godfray, H. C. J.\nAveyard, P. Garnett, T. Hall, W.J. , Key, T.J. Lorimer, J., Pierrehumbert, R.T.\nScarborough, P., Springmann, M., Jebb,\nS.A. 2018. Meat consumption, health, and the environment. Science 361,\neaam5324. Doi 10.1126\/science.aam5324 <\/p>\n\n\n\n Om\u00f6jligt att f\u00f6da en v\u00e4xande global befolkning med en\nk\u00f6ttkonsumtion som i h\u00f6ginskomstl\u00e4nder \u00e4r en slutsats fr\u00e5n studien.<\/em><\/p>\n\n\n\n Clark, M. & Tilman, D. 2017. Comparative analysis of environmental impacts of agricultural production systems, agricultural input ef\ufb01ciency, and food choice<\/a>. Environmental Research Letters 12: 064016. <\/p>\n\n\n\n Studien visar att skifte mot vegetariska dieter och\ninsatseffektiva produktionssystem totalt sett leder till mindre milj\u00f6p\u00e5verkan\n\u00e4n att v\u00e4lja ekologisk mat.<\/em><\/p>\n\n\n\n R\u00f6\u00f6s, E., Baj\u017eelj, B., Smith, P., Pater, M., Little, D. & Garnett, T. 2017. Protein futures for Western Europe: potential land use and climate impacts in 2050, Regional Environmental Change, 17: 367<\/a>. <\/em><\/p>\n\n\n\n R\u00f6\u00f6s, E., Baj\u017eelj, B., Smith, P., Pater, M., Little, D. & Garnett, T. 2017. Greedy or needy? Land use and climate impacts of food in 2050 under di\ufb00erent livestock futures<\/a>. Global Environmental Change ,47:1\u201312. <\/em><\/p>\n\n\n\n Pelletier, N. & Tyedmers, P. 2010. Forecasting potential global environmental costs of livestock production 2000\u20132050<\/a>. PNAS,107(43):18371\u201318374. <\/em><\/p>\n\n\n\n Koppling till planet\u00e4ra gr\u00e4nser, klimat, kv\u00e4ve och biomassa globalt av n\u00f6t,\nkyckling och soja.<\/em><\/p>\n\n\n\n Nijdam, D. Rood, T. & Westhoek, H. 2012, The price of protein: Review of land use and carbon footprints from life cycle assessments of animal food products and their substitutes<\/a>. Food Policy, 37: 760\u2013770. <\/em><\/p>\n\n\n\n Reynolds, C.J. Buckley j.D., Weinstein, P., &\nBoland, J. 2014. Are the Dietary Guidelines for Meat, Fat, Fruit and Vegetable\nConsumption Appropriate for Environmental Sustainability? A Review of the Literature. Nutrients,\n6:2251-2265. Doi 10.3390\/nu6062251 <\/em><\/p>\n\n\n\n WWF. 2019. K\u00f6ttguiden<\/a>. <\/em><\/p>\n\n\n\n L\u00f6\u00f6v, H. (red) 2013. H\u00e5llbar k\u00f6ttkonsumtion. Vad \u00e4r det? Och hur\nn\u00e5r vi dit? <\/em>Rapport 2013:1. <\/em>Jordbruksverket,\nJ\u00f6nk\u00f6ping.<\/em> <\/em><\/p>\n\n\n\n Niera,\nD.P., Fern\u00e1ndez, S.X., Rodr\u00edguez, D.C., Montiel, M.S, & Delgado Cabeza, M.\n2016. Analysis of the transport of imported food in Spain and its contribution\nto global warming. Renewable Agriculture and Food\nSystems: 31(1); 37\u201348. doi:10.1017\/S1742170514000428<\/p>\n\n\n\n Studie av import av mat i Spanien som bl.a. visar\natt <\/em>\u201dfood-miles\u201d representerade 12% av utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser, fr\u00e5n\nen importerad volym motsvarande 25% av den nationella livsmedelsproduktionen. Det var import av varor som skulle\nkunna odlas inom landet som spannm\u00e5l, k\u00f6tt, gr\u00f6nsaker och frukt och som totalt\nsett hade den st\u00f6rsta klimatp\u00e5verkan fr\u00e5n transporter, inte \u201dexotiska varor\u201d\nsom kaffe, te och kryddor.<\/em><\/p>\n\n\n\n Sandstr\u00f6m, V., Valin, H., Krisztin, T., Havl\u00edk, P., Herrero, M. & Kastnerd, T. 2018. The role of trade in the greenhouse gas footprints of EU diets. Global Food Security<\/a>, 19:48\u201355. <\/p>\n\n\n\n Hur produktionen sker och vad det \u00e4r f\u00f6r livsmedel,\n\u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r klimatp\u00e5verkan av import. Generellt spelar skifte till\nvegetarisk diet st\u00f6rre roll \u00e4n var produktionen sker. <\/em><\/p>\n\n\n\n Martin, M., Oliveira, F., Dahlgren, L. & Thorn\u00e9us, J. 2016. Environmental implications of Swedish food consumption and dietary choices<\/a>. IVL, Stockholm. <\/p>\n\n\n\n Steinbach, N., Palm, V., Cederberg, C., Finnveden, G., Persson, L., Persson, M., Berglund, M.,Bj\u00f6rk, I., Faur\u00e9, E. & Trimmer, C. 2018. Milj\u00f6p\u00e5verkan fr\u00e5n svensk konsumtion \u2013 nya indikatorer f\u00f6r uppf\u00f6ljning. Slutrapport f\u00f6r forskningsprojektet PRINCE<\/a>. Naturv\u00e5rdsverket, Stockholm. <\/p>\n\n\n\n Jordbruksverket (2018) H\u00e5llbar produktion och konsumtion av mat<\/a>. Rapport 2018:17 <\/p>\n\n\n\n Eriksson, M., Persson Osowski, Malefors, C., Bj\u00f6rkman, J., & Eriksson, E. 2017. Quanti\ufb01cation of food waste in public catering services \u2013 A case study from a Swedish municipality<\/a>. Waste Management, 61: 415\u2013422. <\/p>\n\n\n\n Studier fr\u00e5n offentliga k\u00f6k i Sala visar att i snitt 23 % sl\u00e4ngs,\nmen att variationen mellan k\u00f6k \u00e4r stor. Studien visar att servingssvinnet var\nst\u00f6rst, 64 % av det totala svinnet, medan tallriksvinnet var 33 % av totalt\nmatsvinn. Mottagningsk\u00f6k hade 42 % st\u00f6rre svinn \u00e4n tillagningsk\u00f6k.<\/em><\/p>\n\n\n\n Engstr\u00f6m & Carlsson-Kanyama 2004. Food losses in food service\ninstitutions. Examples from Sweden. Food\nPolicy, 29: 203\u2013213. Doi 10.1016\/j.foodpol.2004.03.004<\/p>\n\n\n\n Studie av svinn i skolor i Stockholm som visade att 1\/5-del av\nmaten blir svinn och att tallrikssvinnet var st\u00f6rst.<\/em><\/p>\n\n\n\n Viktiga nationella och internationella rapporter om matsvinn<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n FAO. 2011. Global food losses and food waste \u2013 Extent, causes and prevention<\/a>. Rome. <\/em><\/a><\/p>\n\n\n\n FAO. 2013. Food wastage footprint. Impact on natural resources. Summary report<\/a>. <\/em><\/p>\n\n\n\n FAO. 2014. Food wastage footprint. Full- cost accounting. Final report<\/a>. <\/em><\/p>\n\n\n\n FAO. 2015. Food wastage footprint and climate change<\/a>. <\/em><\/p>\n\n\n\n Elander 2016. Matavfall i Sverige. Uppkomst och behandling<\/a>. Rapport Naturv\u00e5rdsverket, Stockholm. <\/em><\/p>\n\n\n\n Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Naturv\u00e5rdsverket (utan \u00e5rtal) Slutrapport Regeringsuppdrag f\u00f6r minskat matsvinn 2013-2015. En bra start.<\/a> <\/em><\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n (Kriterier Diet for a Green Planet)<\/em>
2. Ekologiskt odlad, helst fr\u00e5n kretsloppsg\u00e5rdar<\/h3>\n\n\n\nEkologisk mat och h\u00e4lsa<\/em><\/h4>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\nStudier av ekologiskt kretsloppsjordbruk och n\u00e4ringsl\u00e4ckage<\/em><\/h4>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\nEkologiskt och biologisk m\u00e5ngfald<\/em><\/h4>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\nEkologiskt, kretsloppsjordbruk och milj\u00f6<\/em><\/h4>\n\n\n\n
(Kriterier Diet for a Green Planet)<\/em>
3. Mindre k\u00f6tt, mer gr\u00f6nsaker, baljv\u00e4xter och fullkorn<\/h3>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\nFler studier om vikten att minska k\u00f6ttkonsumtionen<\/em><\/h4>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\nTv\u00e5 rapporter som anknyter<\/em><\/h4>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n (Kriterier Diet for a Green Planet)<\/em>
4. Lokalt producerat och i s\u00e4song <\/h3>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\nOm milj\u00f6f\u00f6rdelar av svenskproducerad mat<\/em><\/h4>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n(Kriterier Diet for a Green Planet)<\/em>
5. Minskat svinn<\/h3>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n