Meny
Meny

Forskning som stödjer Diet for a Green Planet

Under hösten 2019 har Projekt MatLust påbörjat en uppdatering av Diet for a Green Planet. En del av det arbetet utförs av forskaren Johanna Björklund vid Örebro Universitet som sammanställt referenser för vidare läsning kopplat till kriterierna för Diet for a Green Planet. Klicka dig gärna vidare och läs mer om forskningen som stödjer kostkonceptet.

(Kriterier Diet for a Green Planet)
1. God och hälsosam mat

EAT (2019) Healthy diets from sustainable food systems. Food planet health. Summary report of EAT Lancet commission.

Hälsosam och hållbar mat för 10 miljarder, är det möjligt och i så fall hur?

Wood, A., Gordon, L. J., Röös, E., Karlsson, J. O.,  Häyhä, T.,  Bignet, V.,  Rydenstam, T., Hård af Segerstad, L. & Bruckner, M. (2019)  Nordic food systems for improved health  and sustainability. Baseline assessment to inform transformation. Stockholm Resilience Centre, Stockholm.

Vetenskapligt underlag för att transformering av det nordiska livmedelssystemet baserat på resultaten i EAT Lancet-rapporten (2019) ”Healthy Diets From Sustainable Food Systems”.

Tilman, D. & Clark M. 2014. Global diets link environmental sustainability and human health. Nature, 5:518-522. [online] doi:10.1038/nature13959

Övergång från traditionella dieter till dieter med mer socker, raffinerat fett, och kött leder till både större klimatpåverkan och markanvändning samt till försämrad hälsa globalt.

(Kriterier Diet for a Green Planet)
2. Ekologiskt odlad, helst från kretsloppsgårdar

Ekologisk mat och hälsa

Hurtado-Barroso, S., Tresserra-Rimbau, A., Vallverdú-Queralt, A., & Lamuela-Raventós, R.M. 2017. Organic food and the impact on human health. Critical Reviews in Food Science and Nutrition,. 59 (4):704–714. [online] doi 10.1080/10408398.2017.1394815

Review av kunskapsläget kring effekter för hälsan av att äta ekologiskt producerad mat. Fler studier behövs men sammanställningen visar att ekologiskt producerad mat har positiva hälsoeffekter. Möjliga förklaringar är högre halter av bioaktiva ämnen (polyfenoler, vitamin C och karotenoider) samt Omega 3- fettsyror samt lägre halter av ohälsosamma ämnen så som kadmium, rester av syntetiska gödselmedel och bekämpningsmedel.

Mie, A., Andersen, H.R., Gunnarsson, S., Kahl, J., Kesse-Guyot, E., Rembialkowska, E., Quaglio, G. & Grandjean, P. 2017 Human health implication of organic food and organic agriculture: a comprehensive review.  Environmental Health, 16:111 [online] doi 10.1186/s12940-017-0315-4

Review av kunskapsläget kring effekter för hälsan av att äta ekologiskt producerad mat. Konsumtion av ekologiskt producerad mat kan minska risken för allergi, övervikt och fetma, men mer forskning behövs för att särskilja orsakssamband, eftersom av konsumtion av ekologisk mat också korrelerar med skillnader i livsstil som påverkar hälsan.

Studier av ekologiskt kretsloppsjordbruk och näringsläckage

Larsson, M. 2016. Towards a sustainable food system. Entrepreneurship, resilience and agriculture in the Baltic Sea region. Doctoral thesis in Planning and Decision analysis with a specialisation in Environmental strategic analysis, Stockholm University, Stockholm.

Studien visar att en omläggning till ekologiskt kretsloppsjordbruk i hela Östersjöregionen skulle kunna ge likvärdiga skördar som dagens och samtidigt minska kväveöverskottet med 47-61% och fosforöverskottet i jordbruket helt.

Granlund K., Rankinen, K., Etheridge, R., Seuri, P., & Lehtoranta, J. 2015.  Ecological recycling agriculture can reduce inorganic nitrogen losses – model results from three Finnish catchments. Agricultural Systems, 133:167-176.

I studien drar man slutsatsen att ekologiskt kretsloppsjordbruk kan vara en effektiv metod att nå kväveminskningsmål för jordbruket kring Östersjön.

Granstedt, A., Schneider, T., Seuri, P.  & Thomsson, O. 2008. Ecological recycling Agriculture to reduce nutrient pollution to the Baltic Sea. Biological Agriculture & Horticulture, 26(3):279-307. [online] Doi 10.1080/01448765.2008.9755088

Resultat från växtnäringsbalanser på 12 svenska gårdar indikerar att halverade förluster av reaktivt kväve och minimerade förluster av fosfor är möjligt i ekologiskt kretsloppsjordbruk.

Stein-Bachinger, K., Reckling, M. Bachinger, J., Hufnagel, J., Koker, W. & Grantedt, A. 2015. Ecological recycling agriculture to enhance agro-ecosystem services in the Baltic Sea region: Guidelines for implementation. Land, 4:737-753 [online] doi 10.3390/land4030737

Ekologiskt och biologisk mångfald

Tuck, S.L., Winqvist, C., Mota, F., Ahnström, J., Turnbull, L.A. & Bengtsson, J. 2014. Land-use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierarchical meta-analysis. Journal of Applied Ecology, 51:746–755. doi: 10.1111/1365-2664.12219

En uppdaterad hierarkisk meta-analys som jämför biologisk mångfald i ekologiska och konventionella odlingssystem. Ekologiska odlingsmetoder ökar den biologiska mångfalden med c:a 30 % visar studien. Dessa resultat har varit robusta i 30 års vetenskapliga studier slår artikelförfattarna fast. Effekten av ekologisk odling blir högre i mer intensivt brukade landskap.

Muller, C., de Baan, L. & Koeller, T. 2014. Comparing direct land use impacts on biodiversity of conventional and organic milk – based on a Swedish case study. International Journal of Life Cycle Assessment, 19:52-68. Doi 10.1007/s11367-013-0638-5

Studien visar att ekologisk mjölkproduktion har mindre negativ påverkan på biologisk mångfald orsakad av direkt markanvändning än konventionell, även om man tar hänsyn till större markanvändning p.g.a. lägre skördar och avkastning.

Chamorro, L., Masalles, R.M. & Sans, F.X. 2016. Arable weed decline in Northeast Spain: Does organic farming recover functional biodiversity? Agriculture, Ecosystems and Environment 223:1–9

Dramatisk minskning av ogräsarter viktiga för fåglar, pollinerare och andra ryggradslösa djur i jordbruket, men högre förekomst ekologisk odling. Studie från Spanien.

Fler studier till som fördjupar ekologisk vs. skala och landskapsmosaik:

Winqvist, C., Bengtsson, J, Aavik, T., Berendse, F., Clement, L.W., Eggers, S., Fischer, C., Flohre, A.,  Geiger, F.,  Liira, J., Pärt, T., Thies, C., Tscharntke, T., Weisser, W.W. & Bommarco, R. 2011. Mixed effects of organic farming and landscape complexity on farmland biodiversity and biological control potential across Europe. Journal of Applied Ecology, 48: 570–579. doi: 10.1111/j.1365-2664.2010.01950.x

Winqvist, C., Ahnström, J. &  Bengtsson, J, 2012. Effects of organic farming on biodiversity and ecosystem services: taking landscape complexity into account. Annals of the New York Academy of Science, 1249:191–203. Doi 10.1111/j.1749-6632.2011.06413.x

Gabriel,D., Sait, S. M., Hodgson, J.A., Schmutz, U., Kunin, W.E., & Benton, T.G. 2010. Scale matters: the impact of organic farming on biodiversity at different spatial scales. Ecology Letters, 13: 858–869. Doi 10.1111/j.1461-0248.2010.01481.x

Gabriel,D., Sait, S. M., Kunin, W.E., & Benton, T.G. 2013.Food production vs. biodiversity: comparing organic and conventional agriculture. Journal of Applied Ecology, 50:355–364. Doi 10.1111/1365-2664.12035

Större biologisk mångfald I ekologisk odling än i konventionell förklaras huvudsakligen av en lägre avkastning enligt studien.

Två rapporter om det katastrofala läget för biologisk mångfald:

IPBES. 2018. Summary for policymakers of the regional assessment report on biodiversity and ecosystem services for Europe and Central Asia of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. M. Fischer, M. Rounsevell, A. Torre-Marin Rando, A. Mader, A. Church, M. Elbakidze, V. Elias, T. Hahn, P.A. Harrison, J. Hauck, B. Martín-López, I. Ring, C. Sandström, I. Sousa Pinto, P. Visconti, N.E. Zimmermann and M. Christie (eds.). IPBES secretariat, Bonn, Germany.

Hallmann, C.A., Sorg, M., Jongejans, E., Siepel, H., Hofland, N., Schwan, H., Stenmans, W., Müller, A., Sumser, H., Hörren, T., Goulson, D. & de Kroon, D. More than 75 percent decline over 27 years in total flying insect biomass in protected areas. PLoS ONE 12 (10): e0185809. https://doi.org/10.1371/journal. pone.0185809

Ekologiskt, kretsloppsjordbruk och miljö

Trydeman Knutsson, M., Dorca-Preda, T., Njakou Djomo, S., Peña, N., Padel, S., Smith, L., Zollitsch, W., Hörtenhuber, S. & Hermansen, J. E. 2019. The importance of including soil carbon changes, ecotoxicity and biodiversity impacts in environmental life cycle assessments of organic and conventional milk in Western Europe. Journal of Cleaner Production, 215: 433-443.

Lyfter vikten av att inkludera förändringar i markkol, biodiversitet och ekotoxicitet i LCA då man jämför ekologisk och konventionell produktion. Påverkan på sötvattentoxicitet, biodiversitet  och resursutarmning i ekologisk mjölkproduktion var 2 %, 33 % och 20 % av påverkan vid konventionell produktion. Klimatpåverkan av mjölk minskade med 5 -18 % om förändringar i markkol inkluderades, vilket gav ekologisk mjölkproduktion samma eller något lägre klimatpåverkan än konventionell trots större markanvändning. Det samma gällde övergödning och försurning.

(Kriterier Diet for a Green Planet)
3. Mindre kött, mer grönsaker, baljväxter och fullkorn

Martin, M. & B Brandão, M. 2017 Evaluating the Environmental Consequences of Swedish Food Consumption and Dietary Choices. Sustainability 2017, 9, 2227; doi:10.3390/su9122227

Scenarios visar stora minskningar i växthusgasutsläpp av halverad köttkonsumtion, vegetarisk och veganska dieter. Risker för högre halter av bekämpningsmedelsrester och försämrad biologisk mångfald med sådana dieter kan minskas med ekologisk mat.

Henk Westhoek, H., Lesschen J.P.,  Rood  T., Wagner S., De Marco, A., Murphy-Bokern, D., Leip, A., van Grinsven, H., Sutton, M.A. & Oenema, O. 2014. Food choices, health and environment: Effects of cutting Europe’s meat and dairy intake. Global Environmental Change 26 (2014) 196–205.

En bred studie om effekter på hälsa och miljö av en minskad konsumtion av animalieprodukter. Studiens resultat som är baserad på en modellering av konsumtion av animalieprodukter inom EU, visar att en minskning med 50 % skulle leda till en minskning av kväveutsläppen med 40 %, utsläppen av växthusgaser med 25–40 %, och markanvändningen för livsmedelsproduktion med 23 % per person. Det skulle också leda till en lägre hälsorisk, p.g.a. en 40 % minskning av intaget av mättade fetter som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Godfray, H. C. J. Aveyard, P. Garnett, T. Hall, W.J. , Key, T.J. Lorimer, J., Pierrehumbert, R.T. Scarborough, P.,  Springmann, M., Jebb, S.A. 2018. Meat consumption, health, and the environment. Science 361, eaam5324. Doi 10.1126/science.aam5324

Omöjligt att föda en växande global befolkning med en köttkonsumtion som i höginskomstländer är en slutsats från studien.

Clark, M. & Tilman, D. 2017. Comparative analysis of environmental impacts of agricultural production systems, agricultural input efficiency, and food choice. Environmental Research Letters 12: 064016.

Studien visar att skifte mot vegetariska dieter och insatseffektiva produktionssystem totalt sett leder till mindre miljöpåverkan än att välja ekologisk mat.

Fler studier om vikten att minska köttkonsumtionen

Röös, E., Bajželj, B., Smith, P., Pater, M., Little, D. & Garnett, T. 2017. Protein futures for Western Europe: potential land use and climate impacts in 2050, Regional Environmental Change, 17: 367.

Röös, E., Bajželj, B., Smith, P., Pater, M., Little, D. & Garnett, T. 2017. Greedy or needy? Land use and climate impacts of food in 2050 under different livestock futures. Global Environmental Change ,47:1–12.

Pelletier, N. & Tyedmers, P. 2010. Forecasting potential global environmental costs of livestock production 2000–2050. PNAS,107(43):18371–18374.

Koppling till planetära gränser,  klimat, kväve och biomassa globalt av nöt, kyckling och soja.

Nijdam, D. Rood,  T. & Westhoek, H. 2012, The price of protein: Review of land use and carbon footprints from life cycle assessments of animal food products and their substitutes. Food Policy, 37: 760–770.

Reynolds, C.J. Buckley j.D., Weinstein, P., & Boland, J. 2014. Are the Dietary Guidelines for Meat, Fat, Fruit and Vegetable Consumption Appropriate for Environmental Sustainability?  A Review of the Literature. Nutrients, 6:2251-2265. Doi 10.3390/nu6062251

Två rapporter som anknyter

WWF. 2019. Köttguiden.

Lööv, H. (red) 2013. Hållbar köttkonsumtion. Vad är det? Och hur når vi dit? Rapport 2013:1. Jordbruksverket, Jönköping.

(Kriterier Diet for a Green Planet)
4. Lokalt producerat och i säsong

Niera, D.P., Fernández, S.X., Rodríguez, D.C., Montiel, M.S, & Delgado Cabeza, M. 2016. Analysis of the transport of imported food in Spain and its contribution to global warming. Renewable Agriculture and Food Systems: 31(1); 37–48. doi:10.1017/S1742170514000428

Studie av import av mat i Spanien som bl.a. visar att ”food-miles” representerade 12% av utsläppen av växthusgaser, från en importerad volym motsvarande 25% av den nationella livsmedelsproduktionen.  Det var import av varor som skulle kunna odlas inom landet som spannmål, kött, grönsaker och frukt och som totalt sett hade den största klimatpåverkan från transporter, inte ”exotiska varor” som kaffe, te och kryddor.

Sandström, V., Valin, H., Krisztin, T.,  Havlík, P., Herrero, M. & Kastnerd, T. 2018. The role of trade in the greenhouse gas footprints of EU diets. Global Food Security, 19:48–55.

Hur produktionen sker och vad det är för livsmedel, är avgörande för klimatpåverkan av import. Generellt spelar skifte till vegetarisk diet större roll än var produktionen sker.

Om miljöfördelar av svenskproducerad mat

Martin, M., Oliveira, F., Dahlgren, L. & Thornéus, J. 2016. Environmental implications of Swedish food consumption and dietary choices. IVL, Stockholm.

Steinbach, N., Palm, V., Cederberg, C., Finnveden, G., Persson, L., Persson, M., Berglund, M.,Björk, I., Fauré, E. & Trimmer, C. 2018. Miljöpåverkan från svensk konsumtion – nya indikatorer för uppföljning. Slutrapport för forskningsprojektet PRINCE. Naturvårdsverket, Stockholm.  

Jordbruksverket (2018) Hållbar produktion och konsumtion av mat. Rapport 2018:17

(Kriterier Diet for a Green Planet)
5. Minskat svinn

Eriksson, M., Persson Osowski, Malefors, C., Björkman, J., & Eriksson, E.  2017. Quantification of food waste in public catering services – A case study from a Swedish municipality. Waste Management, 61: 415–422.

Studier från offentliga kök i Sala visar att i snitt 23 % slängs, men att variationen mellan kök är stor. Studien visar att servingssvinnet var störst, 64 % av det totala svinnet, medan tallriksvinnet var 33 % av totalt matsvinn. Mottagningskök hade 42 % större svinn än tillagningskök.

Engström & Carlsson-Kanyama 2004. Food losses in food service institutions. Examples from Sweden. Food Policy, 29: 203–213. Doi 10.1016/j.foodpol.2004.03.004

Studie av svinn i skolor i Stockholm som visade att 1/5-del av maten blir svinn och att tallrikssvinnet var störst.

Viktiga nationella och internationella rapporter om matsvinn

FAO. 2011. Global food losses and food waste – Extent, causes and prevention. Rome.

FAO. 2013. Food wastage footprint. Impact on natural resources. Summary report.

FAO. 2014. Food wastage footprint. Full- cost accounting. Final report.

FAO. 2015. Food wastage footprint and climate change.

Elander 2016. Matavfall i Sverige. Uppkomst och behandling. Rapport Naturvårdsverket, Stockholm. 

Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket (utan årtal) Slutrapport Regeringsuppdrag för minskat matsvinn 2013-2015. En bra start.

Naturvårdsverket. 2009. Minskat svinn av livsmedel i svenska skolkök. Erfarenheter och framgångsfaktorer. Rapport 5979, Stockholm

Maria Micha

Forskningsrelaterade samarbeten, MatLust
Tel: 08-523 064 40
E-post

Uppdaterad: 20 december 2019
Dela: 
Facebook Twitter Linkedin

Läs också

Den vetenskapliga bakgrunden

Livsmedelsverkets kostråd Diet for a Green Planets riktlinjer för hälsosamma matvanor baseras på Livsmedelsverkets kostråd som bygger på de Nordiska […]

Övriga rapporter

Kostkonceptet Diet for a Green Planet har vetenskaplig grund och konceptets kriterier är baserade på forskning och nationella riktlinjer för […]

Projekten

Södertälje kommun har sedan lång tid deltagit i olika typer av utvecklingsprojekt för att driva sitt arbete för en mer […]

Diet for a Green Planet är ett koncept från Södertälje kommun via projekt MatLust
searchbarscross