Ekologiskt kretsloppsjordbruk

Kretsloppsjordbruk är en regenerativ odlingsmetod som minimerar negativ miljöpåverkan på Östersjön och andra vatten. Samtidigt har odlingen en positiv klimatpåverkan genom att mullhalten i jorden ökar och därmed binds kol i marken – en s.k. kolsänka skapas. I ett ekologiskt kretsloppsjordbruk råder balans mellan djurantal och jordareal, och gödsel och grödor ingår i ett kretslopp.

Balans mellan antal djur och jordareal  

Ett kretsloppsjordbruk har inte fler djur än vad gården själv kan föda. Då minskar näringsläckaget till vattendragen, och man behöver inte köpa in gödningsmedel och foder som medför mycket transporter och stor energiåtgång. 

Bra för Östersjön och klimatet!

Gödsel och grödor ingår i ett kretslopp  

En kretsloppsgård är i stort sett självförsörjande med foder och gödsel. Kväve från luften tas ner till marken via vallens klöver och andra baljväxter som är kvävefixerande, och detta ger näring till efterkommande grödor. Djurgödsel och växtrester ger ett bra mikroliv i jorden, vilket i sin tur hjälper till att tillgängliggöra andra näringsämnen som ligger bundna i marken.

Bra för den biologiska mångfalden och jordens bördighet!  

Olika grödor odlas i växelbruk

Flera olika sorters grödor odlas i ett växelbruk där även fleråriga grödor (vall) ingår och utarmande monokulturer undviks. 

Bra för den biologiska mångfalden och jordens bördighet!

Gräs och klöver odlas i fleråriga vallar 

Gräs och klöver odlas i fleråriga vallar där stora rotsystem utvecklas så att mullhalten byggs upp i jorden, och en kolsänka skapas genom att koldioxid binds i det organiska materialet. 

Bra för klimatet och jordens bördighet!

Konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel undviks 

Konstgödsel och naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel undviks så att vilda växter, djur, insekter och mikroorganismer gynnas. 

Bra för den biologiska mångfalden och jordens bördighet!

Djur betar i hagarna 

Kor eller andra djur betar i hagarna och då trivs många växter och organismer som annars försvinner ur landskapet. En bra betesdrift ökar också mullhalten i marken, så att koldioxid binds och en kolsänka skapas. 

Bra för klimatet och den biologiska mångfalden!